Jag har en riktig hemsk fiende, en sådan där som följer mig vart jag än är, vart jag än går...och där finns den hånleende och med ett sådant där besserwisser beteende som man bara kan hata. Men nu har jag bestämt att detta är året då denne fiende skall få en omgång och en ordentlig utskällning av mig, så där så den ångrar sig och betraktar mig på ett nytt bättre sätt. Min värsta fiende är min egen spegelbild. Tänk så himla otacksam den är, den har fått följa med mig på alla fantastiska ställen hela livet och ändå är allt den har att säga är "hahaha...och där står du ja"...nu ska jag ta befälet och berätta för denne vad alla delarna på mig har varit med om och att det minsann är fantastiska saker. Det finns specifika delar som är mer utsatta än andra och dessa ska jag nu var och en ge er en beskrivning av och vad varje del varit med om;

Rumpan på fru Ahlberg

Denna rumpa har alltså funnits med i lite mer än 43 år och den har oftast fungerat alldeles ypperligt till det en rumpa ska fungera till. Ändå har den där spegelbilden mage att håna denna. Men nu ska jag minsann berätta vad lilla rumpan upplevt. Alla de där härliga ställen den fått äran att sitta på och liksom utgjort grunden för själva sittningen. Den har färdats otaliga mil i både bil, tåg och flyg. Den har fått sitta på bänkar i städer världen runt, den har fått sitta på stolar på fantasiska platser eller restauranger, den har suttit i soffor i elektriska situationer, den har fått små klappar och uppmuntrande ord (vilket den naturligtvis inte tagit åt sig och i stället slagit ifrån sig, så där som bara rumpor kan). Till exempel har den suttit på små mysiga ställen i ett Thailand som besöktes av rumpan långt innan alla andra rumpor besökte landet. Speciellt ett litet ställe där en liten Ann serverade delikat helgrillad fisk, i sällskap av rumpor från andra ställen i Sverige tillhörande fantasiska människor. Min rumpa har suttit på bänkar i svarta underbara kyrkor i Chicago (där shakade den loss riktigt ordentligt också), den har suttit på bänkar på Chicago Gospel Festival också det i Chicago. Rumpan har dessutom suttit på ballkonger eller stränder i Grekland och beskådat (nja, kanske inte riktigt) underbara solnedgångar. Rumpan har också suttit i Vatikanstaten och där varit med om både det ena och det andra.....hur kan då denna spegelbild bara ha mage att kränka denna rumpa??

Magen på fru Ahlberg

Hur spegelbilden än gör så är magen den del som den har mest roligt åt och för det ska den få skäll. Denna mage har ju varit med om unika saker och ätit unik mat. Det mest unika den har gjort är deffinitivt att den har omslutit och burit två helt unika barn. Den har gett dem en trygg plats i väntan på att möta världen och det är väl klart att den då är lite så där mjuk och mysig..eller? Tänk på all underbar mat den har avnjutit på de mest fantasiska platser på jorden. Maten har dessutom fått sällskap av njutningbar dryck vid flertalet tillfällen. Jag tycker faktiskt att det är en mages rättighet att njuta och få se ut som om den har njutit. Ändå hånar den där dumma spegelbilden magen, vad vet den om min mage? Min mage minns tydligt hur underbar maten var i Italien på de där underbara platserna, den minns otaliga underbara middagar som avnjutits i magens eget hem...där magens egen ägare också varit den som tillagat det som avnjutits. Fy på spegelbilden!!!!

Dubbelhakan på fru Ahlberg

Ja, den finns där som ett bevis på att fru Ahlberg är en helt vanlig person med ett liv som ger henne möjligheten att ha en dubbelhaka som följeslagare. Också de där rynkorna i ansiktet vittnar om något fantastiskt...nämligen att livet fru Ahlberg lever innehåller oerhört mycket skratt och lycka. Ändå pekar den där spegelbilden finger åt dubbelhakan, att den bara vågar. Den som inte accepterar denna dubbelhaka eller de där rynkorna är inte heller värda att skratta ihop med frun. De kan sitta och skratta i sin ensamhet ihop med den där spegelbilden som härmed åker rakt ut i stormen Emil, där kan den vältra sig med regnet och den utslängda granen.

Min spegelbild är en hemsk typ, men å andra sidan kanske den nu förstår att nu får det vara nog med kränkningar och passar det inte kan den dra, från och med nu är det frun själv som står upp för sig själv och härmed accepterar sig själv som hon är. Den som inte gör detta på grund av ovan skrivna defekter är inte bättre än en dålig spegelbild......

Kram på rumpan!!!