Genom åren har man varit på väldigt många konserter, men det är särskilt en som fastnat i minnet. Jag tror året var 1989 eller 1990 och ett gäng killar i Klippan tyckte att det behövdes något i kommunen, något som lockade många. De ordnade helt resolut en konsert i Herrevadskloster i Ljungbyhed, tänk vilken bakgrund för en konsert. Vilka uppträdde undrar då ni....bara en halvdålig samling bönder???? Nej, de här killarna hade större planer än så, de hyrde in några danska band, Svenne och Lotta och!!!! Paul Young!!!! Han flögs in direkt från England till Ljungbyheds flygfält. Det blev en helt magisk kväll, när solen gått ner och stämningen var på topp besteg Paul scenen och drog av alla sina hits. Den största av dem alla kan ni lyssna och titta på nedan. Paul har en helt fantastisk soulröst i en vit mans kropp...lyssna och njut....och minns det ljuva 80-talet...för som de säger "var helst jag lägger hatten känns det som hemma...."

Har så smått börjat kolla lite på London som höstresa med familjen idag. I fjol höstas (när jag fyllde 40...) fick jag en långweekend till just London av mannen i mitt liv. Vi for dit i oktober och döm av min förvåning när vädret visade sig från sin allra bästa sida...vi hade 22 grader varmt och strålande sol i 4 dagar, inte precis det Londonväder jag väntat mig. Det var fullspäckade dagar och kvällar för att hinna med så mycket som möjligt eftersom det var min första tripp dit. Eftersom dagarna var så varma blev kvällarna helt underbara och en kväll strosade vi runt Covertgarden, där vi också satte oss och dricka några glas vin och studera folk och en helt fantastisk fullmåne. Stället är kännt för sina många gatumusikanter och vi såg och lyssnade på en av de mest fantastiska bluesmän jag någonsin skådat. Idag när jag satt och kollade på youtube dök denne genommusikaliske man upp där....därför tänkte jag bjuda er på en cool kille...och själv ska jag minnas London by night....!!!




...la ni märke till vad han har på foten??? Jo en skrynklig ölburk...genialt!

Ibland hör man låtar man inte hört på länge och en sådan där pirrande känsla sprider sig i kroppen, inte för att det egentligen hänt något i samband med just den låten, nej det är en  helhet som väcks. Ofta känner jag så inför låtar som förknippas med sommaren....en låt jag känner så för är bröderna Olsens vinnarlåt i melodifestivalen...tänk två gubbar som kan väcka något. Sommaren efter deras vinst kommer jag ihåg att de var på Tjillebom festivalen i Sölvesborg och eftersom vi var i stugan där åkte vi in till festivalen. Det störtregnade nästan hela konserten men gubbarna var fantastiska och lät faktiskt hur bra som helst....men så har de också sysslat med det de gör i mååååånga år. Lyssna på denna Mathilda...visst känner väl du också ett litet ihågkommande pirr i magen.....

Jag missade torsdagens sommarpratare i P1, en tjej jag hade sett fram emot att lyssna till. Malin Sävström heter hon, den 25 december 2005 förlorade hon man och två barn i tzunamin och inte nog med det även sin bästa väninna, hennes man och deras barn. Hennes sommarprogram var en berg och dalbana i känslor....har ni ej lyssnat så gör det via datorn, tårarna rinner och hon spelar sååååå passande musik. Hon talar från hjärtat och väldigt "rakt på". Kanske jag är särskilt känslig men jag har oerhört lätt till tårar när jag hör någon tala så ärligt eller när jag hör vacker musik. Ibland när jag lyssnar till Ted Gärdestad börjar tårarna rinna, dels för att texterna är så vackra men också för att det är så tragiskt att en så talangfull människa slutar sina dagar  på eget bevåg, visst är det väl tragiskt och sorgligt.

En av låtarna som Malin spelade i sitt sommarprogram var Somewhere over the rainbow med Israel Kamakawivo Óle ÍZ........lyssna och njut....det är en av de bästa versioner jag hört

Efter en hård arbetsvecka höll vi en myskväll hemmavid, jag, mannen och sonen....Vad gör man då? Äter en god Tacopaj med sallad och ser på film. Kan ni tänka er jag är nog en av de få i världen som inte sett Mamma Mia-filmen...sagt och gjort...vi hyrden den.....och den var ju annorlunda (och bra på sitt sätt....)

Nu blir det sängen och imorgon blir det sovmorgon med tidningen i sängen....tvättning, trädgårdsarbete och kanske en tur till Herrevadskloster, som jag inte sett utgrävningarna vid fast att jag bor så nära...men imorgon kanske.....?

När jag var ung (för så där 100 år sedan) fanns det ett fantastiskt ställe för oss ungdomar att åka till, Vägasked.  Där fanns 3 disco och alla skånes ungdomar samlades där lördag kväll. Vi åkte Vägaskedbussen från Klippan och det var inte alltid vi visste vilken buss vi befann oss på men dit kom vi. De tre discona hade olika inriktning, rock, synth och allmän pop. Varje lördag hade vi sytt nya kläder jag och mina polare (känn dig träffad Pernilla Möller). Ibland var det liveuppträdande och det var kanon tyckte vi. Ni måste förstå att detta var 80-tal och livet låg framför oss (idag undrar man om det ligger bakom en.....). En dag när de lagt ner detta fantastiska danspalats för oss ungdomar köpte "Kristet centersyd" upp stället. Men jag är tveksam om det någonsin kommer att bli frid nog för detta sektliknande sällskap att ha sina samlingar där, där alla dessa hormonstinna ungdomar levt ut sina alla begär när jag var ung.......

Ni får nu en rikting 80-talare (och de är banne mig lika "goa" idag)

Och du...Martin...kommer du ihåg när vi sjöng...rullar vi runt bland Nielsen-kuddar.....

Freestyle hittade jag inte till belåtenhet men något vi skrattade till på 80-talet var "Rulle" här kommer han.....

Har precis varit i Helsingborg city och intagit en förträfflig middag med mannen i mitt liv. Ungarna var på Harry Potter-film så vi passade på att äta en god bit mat och sedan strosa runt i sommarkvällen. Ett folkvimmel i Norra hamnen och ett härligt folkvimmel på Gröningen, där vi satt och åt en god glass och tittade på båtar i sundet och på folk som tog ett kvällsdopp...och ett helt gäng friskis och svettis-galningar...va! när man kan dricka ett glas vin och sen äta en god glass...jaja, folk får göra som dom vill. Men vilken härlig kväll det blev, varmt och gott........

Over and out.....

Tyvärr blir det inget tänkvärt inlägg idag...inte efter 12 timmars arbete i ICA:s kassa!!!!! Men om ni inte har något alls att ta er för så skulle jag vilja rekommendera en riktig "go" 80-tals rulle "Jumpin´Jack Flach", om ni inte sett den så gör det, man skrattar så magen gör ont. Woopi Goldberg i sitt esse verkligen. Om man inte har jätte höga krav på film så är denna rulle något alla någon gång måste se. Denna underbara skådespelerska gör den suraste glad med sin underbara uppenbarelse.

Några andra bra tips i filmväg:

......allt med Woopi Goldberg!!!!!
Patch Adams (tårarna sprutar......)
Ängeln Mikael (med 80-tals stjärnan John Travolta).......har jag fastnat i 80-talet eller?

Här är en trailer till "Jumpin´Jack Flach"

Jag kom idag att tänka på alla dessa kontaktannonser som man läser i tidningarna, där det står "ser bra ut enligt andra", vad säger detta? Jo om jag frågar en vän om jag ser bra ut så givetvis säger denna vän att det gör jag, men oftast har nog vännen fingrarna korsade bakom ryggen, för om sanningen skall fram säger väl ingen till en som frågar en sådan fråga att "nej, du ser verkligen inte bra ut", alla vill ju vara snälla och säger alltså istället "oh, ja du ser väldigt bra ut".

Den bästa annons jag läst löd: "Hej, jag har ingen tjej", kort och bra, killen fick garanterat massor av svar....

Eller varför står det ofta "jag tycker om promenader", alltså tjejer hur många ensamma män brukar ni se promenerande ute varje dag? Inte många, alltså stämmer inte detta heller....
En del skriver "tycker om att dansa", jaja utan mig ja!! Med massor med öl innnanför västen ihop med grabbarna en sen kväll på krogen går det fantastiskt bra att dansa på bordet!!
Varför skriver ingen "Jag har oordnad ekonomi" alla verkar banne mig ha ordnad ekonomi, vill de med ekonomiska bekymmer inte ha en kvinna eller?
Vad skulle jag skriva undrar ni då (om jag nu skulle vara så desperat att skriva en annons...vilket jag inte är gift som jag är)?

""Smått överviktig kvinna, strax över de 40 som både röker och dricker, med ett jäkla humör och som dessutom har 2 barn som testar gränser flera gånger varje dag..."

Tror ni det blir många svar? En stor fördel med mig är i alla fall att jag är sportintresserad och faktiskt tittar på fotboll, både live och på TV. Kan vad alla förkortningar på La liga står för och gärna så skriker jag och gapar samtidigt. Det kan väl kallas fördel gentemot många andra kvinnor, eller? Jag kan till och med se en offside......!

Här kommer en liten "bit" till alla de ensamma.........tjingeling så länge....

Idag gjorde jag något som jag tänkt göra mycket mycket länge...jag gjorde en sammanställning av alla mina böcker. Jag fick ihop mer än 350 stycken (fast jag skulle ljuga om jag sa att jag läst alla....). Det är nämligen så att flera gånger har jag stått bland billiga böcker någonstans och varit osäker om jag redan har boken eller...nu kan jag bära med mig min förteckning och vipps så vet jag om boken jag hittar skall köpas eller ej. Det är konstigt med böcker och mig, jag kan köpa en bok ibland för att den är fin...jag älskar böcker!! Men så är ju tanken att bli svenska lärare också, kanske det hör ihop på något vis. Jag har en bok av Stagnelius, hans samlade skrifter...jag bara älskar boken för den har så fina skinnpärmar...att jag förmodligen aldrig kommer att läsa den är en helt annan sak...och vet ni...den är från 1904!!! bara det får mig att gå igång.

Ska nu lägga mig i nytvättade lakan och läsa en bok om Judendomen efter att ha gått en lång runda med mannen i mitt liv. Det var oerhört lugnt ute och det var sååååå skönt att få lite luft innan sömnen tar över. Imorgon blir det att jobba, men inte förrens klockan två så jag hinner med att läsa tidningen i sängen och en låååång frukost på altanen, kanske ett dopp i poolen också innan ICA tar min tid.

Vilka böcker är era favoriter? Ge mig lite tips.....för som jag skrev, JAG ÄLSKAR BÖCKER!!!

Mitt tips till er blir:

Kvinnoorkestern av Fania Fenelon
Boktjuven av Marcus Zusac
Hjärtat har inga rynkor av Mark Levengood (om man vill skratta så är detta boken..)   allt för idag, tjingeling!!!

Tittade precis på ett program på TV som handlade om Sanne Salomonsens väg tillbaka från sin stroke hon hade för ett antal år sedan. Jag har älskat denna kvinna sedan tidigt 80-tal och hon blir banne mig bara bättre och bättre. Vilken underbar inställning till livet och denna äkta kärlek hon utstrålar..för att inte tala om all fantastisk musik. Hennes röst får håret att resa sig på hela kroppen (ehh, ja nästan i alla fall). När folk talar om rockbrudar så tänker jag mig dem som henne....men jag får säga att hon har aldrig sett mer levande ut än nu! Nä, banne mig om hon håller konsert skall jag bara dit (fördelen för oss i Skåne är ju att Köpenhamn ligger runt knuten), kanske Tivoli har något på utescenen i sommar...bäst att kolla.


Varsågoda ett smakprov från hennes kommande skiva, helt på danska.....

Jag brukar tycka synd om dem som inte kan skratta åt sig själv. Många verkar ta sig själva på så himla stort allvar...varför? Eller är det jag som har gjort bort mig så många gånger i livet så det enda som återstår att göra är att garva. Om det förhåller sig på det viset vill jag faktiskt ha det så, för som de visa säger så förlänger ett skratt livet (undrar hur gammal och skrynklig jag då kommer att bli, men å andra sidan är det kanske skrattrynkor...).

Något jag fortfarande kan skratta högt åt var en gång för länge sedan när jag var liten och var med föräldrarna i stora staden Stockholm. Tänk vi bodde på Sheraton hotell, men när vi ville äta i frukostmatsalen blev vi stoppade..där fick inte vi äta, nej vi fick äta i en liten undangömd matsal, men det tog vi med ett litet skratt, för mat det fick vi i alla fall. Som alla turister i Stockholm skulle också vi till slottet för en titt. När vi skulle betala inträde gick de andra före mig och tanten i luckan hon reste sig och lutade sig ut ur luckan...jag i min dumhet trodde hon ville hälsa i  hand på mig och tog henne i handen...det var inte mig hon var intresserad alls av utan min biljett. Snacka om att jag fick bråttom upp för trapporna för att hinna med de andra. Den där känslan av att hon reste sig och lutade sig ut ur luckan...hur jag faktiskt trodde att hon ville ta mig i hand och hälsa, den känslan sitter stenhårt i mig och skrattet bubblar upp av bara tanken, hur dum får man bli? Men lite kul var det...eller?

Igår lovade jag ett recept..och lovat är lovat...här kommer det......

God grillsås

1 kruka persilja (blad)
100 g soltorkad tomat
Fransk senap (ca 3 tsk)
Creme Fraiche (2 dl)
1 dl majonäs
1 vitlöksklyfta
salt och peppar

Allt mixas ihop med stavmixer (och jag brukar smaka mig fram om det behövs mer av något...)
Håller upp till en vecka i kylen........och är JÄTTEGOD

"Den lataste man jag kände la popcorn i pannkakorna för att de skulle vända sig själva"   W.C Fields
(kanske han kan ha grillsåsen till pannkakorna...)

Idag på radion har de intervjuat personal vid ett utomhusbad i Skåne som efter några osedvanligt äckliga tjuvbadare den gångna natten blivit tvingade att stänga badet i minst 1 vecka. Dessa ärthjärnor hade alltså bajsat i bassängen och enligt personalen måste det varit mer än en person som varit nödig av döma av mängden. Jag bara undrar hur äcklig får man bli??? Vem vill vara vän med så fruktansvärt äckliga personer (det är nästan så jag inte vill kalla dem personer...), skulle ni vilja ha några polare som sa.." kom och häng med till badet i natt, först klipper vi sönder staketet så kommunen måste lägga extra mycket pengar på att laga det och sen när vi är inne så BAJSAR vi i poolen..." hur svarar då vännerna (förmodligen både tjejer och killar..)? Svarar de.."JA, att bajsa i en kommunal pool har vi alltid kännt ett behov av" eller "Ja, vad fräscht förslag!!". Idioter är klokare. Hoppas de grips och att de får gå med blöja så alla kan se att de tillhör gruppen "att-bajsa-i-kommunala-anläggningar-är-vår-grej".

Som ni förstår gick mycket energi idag åt till att reta mig på sådana puckon som gör så, hur kul var det för badanläggningspersonalen (förmodligen sommarjobbare) att rensa upp andras avföring? Kan någon förklara det för mig vore jag tacksam för det övergår nämnligen mitt förstånd. Det paradoxala i historien är att detta skedde i (ja, jag skojar inte) Tollarp!!!!!

Imorgon ska ni i alla fall få ett urgott recept på en grillsås (om jag hämtat mig från chocken att det finns så äckliga människor....)

Dagens citat:
Vi är alla födda galna. En del förblir det.      Samuel Beckett
(och det måste ha varit superbajsarna i Tollarp han menade är jag övertygad om)

Jaha, då har alltså 4 härliga semesterveckor gått. Idag var det dags att börja "sommarjobba" på ICA som vanligt..6 veckor i kassan och i förköpet. Men det är ett mycket bra extraarbete..bara 200 meter till jobbet känns helt OK. Och pengarna behövs för mig som är en fattig student annars! Synd är det bara om "lillebror" Joel, han är den ende i familjen som inte är igång med arbete nu...han kan ju alltid ligga kvar när vi andra går (lyllos!!!). Men för att summera semestern kan jag bara säga att det varit helt OK, vädret har i alla fall varit på vår sida. 1 vecka tillbringades i stugan i Blekinge (där lillebror var på fotbollsläger i Mjällby när vi ändå var där..), annars har vi mest njutit av varma goa kvällar, grillat och druckit mer än ett glas vin (vilket vi är värda!!) plus bad i poolen i trädgården.

I höst har vi talat om en storstadssemester med barnen...kanske London eller Amsterdam (eller Barcelona om Joel får bestämma). Det kan bli skoj att åka på en semester där vi gör annat än att bada och sola som vi annars helst gör i Grekland. Jag och Tilla (dottern alltså) har småpratat om en restresa bara hon och jag, vilket jag tycker låter helt i min stil. Kanske en miljonvinst hade suttit bra...kanske bäst att spela då...! Och ja, Grekland ligger nog nära till hands, eller vad säger du gumman?

Tjingeling och sov gott (det ska jag efter att ha läst en bra bit i en bok om Islam..)

Dagens citat:
Att arbeta är bra så länge man inte glömmer bort att leva.   Bantuordspråk

Jag mötte 2005 en kultur som jag trodde var lik vår, men som visade sig vara helt annorlunda allt jag innan träffat på. Kulturmötet ägde rum i Chicago, staden av gospel och blues.
Kulturresan var tänkt som en insperationsresa i gospelens fotspår - och så blev också fallet.
Men första kulturkrocken blev landet. Redan på O´Hare flygplatsen i Chicago märkte man att detta var verkligen Amerika. För att komma in i landet över huvud taget krävdes tålamod och att man var talför. Passkontroll med fingeravtryck och intervju, varför man besökte landet och så vidare. Mannen som hade i uppgift att gå igenom min resväska märkte bara genom att öppna den att detta var en kvinna med struktur i livet och inte minst i packningsteknik. Tydligen klarade jag utfrågningen bra, för jag blev insläppt i det stora landet.
Utanför flygplatsen trängdes flotta bilar, dock var de ej ämnade för oss 45 vita gospel fantaster från Sverige, vi fick hålla tillgodo med 3 vita minibussar.Dessa bussar tog oss till vårt hem de 10 dagarna vi skulle tillbringa i landet. Vårt hem blev "Days Inn Hotel" i Niles, strax utanför Chicago. Hotellet var som taget ur en amerikansk film, ett tvåvåningsmotell med parkeringsplatser strax utanför dörren. Vad jag hört är det av amerikansk kultur att sängarna är stora...i vårt fall var de inte riktigt avsedda för 2 personer i varje, men med öronproppar och gott humör gick vistelsen galant.
I Sverige är det kultur med frukost. Döm av min förvåning när jag märkte att i Amerika äter man inte frukost. Vår frukostmatsal bestod av tre bord och sex stolar, vilket inte räckte till när vi kom, 45 vrålhungriga sångare från Sverige. Eftersom det knappt fanns någon mat att tala om på morgnarna, satt vi inte så länge....
När man var i affären för att handla märkte man tydligt av kulturskillnaden mellan Sverige och Amerika. Hyllmeter efter hyllmeter med dallrande, neonfärgade produkter. Det som var ännu märkligare var innehållsförteckningen..produkterna innehöll noll av ingenting!!!Hur kan något som är sött, klibbigt och så dallrande innehålla precis ingenting?
Tredje dagen var det då dags för mötet med den "riktiga" gospel kulturen. Vi fick verkligen vårt lystmäte denna fullspäckade dag. I nio timmar totalt var vi på gudstjänst!!!!!!! I varje kyrka höll man fullt tryck i tre timmar, detta var en viss skillnad mot vad vi var vana vid från Sverige.
Första kyrkan vi besökte var riktigt klassisk mark. Kyrkan heter Fellowship Baptist Church. Här hade storheter som Sam Cook och Solu Stirrers börjat sin bana. Den dagen vi var där var det församlingens egen gospelkör som sjöng och vi fick vara med...! Det var mäktigt att titta ut över församlingen och se hur de stod upp, dansade och klappade.
Nästa stopp den dagen var också det en av de mest kända gospelkyrkorna, First Church of Deliverance. Just denna dagen hade kyrkan eminenta gäster, New York Gospelkör. Denna kören leds av en tjej, Lisa Nelson, som tidigare haft just First Church som sin hemförsamling. Konserten vi fick vara med om här var det mäktigaste man kan vara med om. Flera hundra körmedlemmar, med ett oerhört tryck i rösterna gav oss en känsla jag aldrig tror mig kunna uppleva igen. Nu var vi ganska slutkörda, efter sex timmars klappande, sjungande och känslofyllda övningar, men vi hade ytterligare tre timmar framför oss. Det var sent på kvällen och i ett av de ruffigaste områdena i Chicago, det fanns inte en vit människa på gatorna, därför fick vi beskydd av kyrkans vakter när vi skulle in och ut ur kyrkan. Platsen denna gång var Metropolitan Baptist Church. Här har man radiosända gudstjänster och här skulle vi få uppträda...!!Värden för dessa radiosändningar heter DeAndré Pattersson, han är även en av de störst lysande gospelstjärnorna i USA just nu. Vi gjorde ett bejublat framträdande, och DeAndré bjöd oss till en körövning med honom i "hans" kyrka senare under resan. Dagen efter dessa nio fantastiska timmar i svarta kyrkor var det tidig uppgång ur de små sängarna. Hela dagen var vigd åt en man. Hans namn är L. Stanley Davies, hans arbete är som professor i afro/amerikansk muskik vid ett av Chicagos universitet. Vi fick vara med om en workshop som behandlade gospelens historia, från begynnelsen tills idag. Enligt L Stanley ses Thomas Dursley som fader av gospel och Mahalia Jackson är drottningen. Och jag kan inte mer än att hålla med, vi fick många smakprov på detta under dagen med mr Davies.
Vi trodde att området runt Metropolitan kyrkan var det värsta området vi skulle till under resan. Detta visade sig vara fel.
Vakterna var större och beväpnade när de skulle föra oss till nästa kyrka. Det var Greater Salem Baptist Church. Denna ligger på södra sidan i staden och det är ett riktigt problemområde. När man väl var inne i kyrkan var man trygg, här kunde inten ge sig på oss vita. Kvällen vi var där var det TV-sändning. Kyrkan var proppfylld, församlingen har 14 000 medlemmar!!
Efter sändningen blev vi inbjudna att medverka vid deras körövning kvällen efter. Det är verkligen en ynnest att få vara med om något sådant.
Dessa 10 dagarna i ett land man trodde var likt vårt eget, lärde mig att lilla Sverige är ett bra ställe på jorden. Jag såg med egna ögon hur segregerat USA är, ett lan som har frihet som sin paroll!!
Den svarta delen av människorna tog oss i sin famn och var glada, de vita var kalla som is......
Kulturen jag redan innan älskat, det vill säga gospel, blues och soul blev ännu starkare i mitt hjärta efter att ha fått nöjet att uppleva den på plats......

Dagens citat:
"Livet är som en avloppsledning. Vad du får ut av det beror på vad du stoppar in"  Tom Lehrer.

Här följer ett exempel på min husgud Sam Cook

Ett kort inlägg idag...kusinerna var mer rosa i rumpan än jag föreställt mig. Jag känner mig mer besläktad med flodhästarna faktiskt...vilken skön tillvaro...de bara flöt runt och njöt.
Har ni inget annat för er i sommar kan jag rekommendera Köpenhamns zoo, som firar 150 år 2009. De har gjort ett jättearbete med att förnya stället och det är verkligen kul att ströva runt bland alla djur...fast aporna är klart roligast!! Många av djuren hade ungar och det tycker jag ändå tyder på viss trivnad...att de faktiskt vill göra barn. Tigerungarna var bara sååååå söta och lejonungarna inte långt där efter. Babianungarna är alltid en fröjd att studera, men kackerlackorna kunde jag varit utan...blähhh.

Idag blir det inget citat...men en tanke...hur hade ett zoo sett ut med den mänskliga arten???

Vi i vår familj har inte någon diskmaskin, vi diskar alltså disken manuellt!! Ibland "låter" jag min man göra det efter middagen, det vill säga om han hinner innan jag själv gör det. Det problem som då uppenbarar sig varje gång är en mycket märklig företeelse (som säkert fler kvinnor varit med om...).
Alla kärl, formar eller grytor kan inte diskas av en man (kan ni tänka er..). Eller kan det vara så att dessa kokkärl helt enkelt blir osynliga för det manliga könet vid diskning? Alltid är det jag som kvinna som får ta dessa restfyllda kärl, precis som om jag tyckte det var det roligaste som hänt den dagen.
Nästa gång jag skall köpa en gryta, skall jag fråga efter en sådan som även är synlig för män. Kosta vad det kosta vill. Det värsta som då kan hända, som slår ner mig i skorna, är väl att alla grytor har kvinnliga namn. Jag kan riktigt se det framför mig.."Köp grytan Elsa, rengörs nästan av sig själv..." eller varför inte..."Grytan Torsten är tyvärr bortplockad ur sortimentet, den syntes för mycket.."

Stå upp kvinnor för manlig diskning!!!!
Imorgon bär det av till Köpenhamns zoo, har träff med kusinerna där (alltså aporna...)

Dagens citat:
"Massor med män här i världen har startat från botten - och stannat där..." Okänd.